Avtalsuppgörelsen 2020–2021

För kommunsektorn förhandlades tjänste- och arbetskollektivavtal som gäller för tiden 1.4.2020–28.2.2022. 

Avtalsuppgörelsen för de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen 2020–2021 nåddes den 28 maj. KT:s delegation godkände avtalsuppgörelsen 2020–2021 på sitt möte samma dag. KT och huvudavtalsorganisationernas representanter undertecknade avtalen den 17 juni vid ett möte som ordnades i Kommunernas hus.

Höjningar i enlighet med den allmänna linjen

Lönehöjningarna i avtalsuppgörelsen 2020–2021 är i enlighet med den allmänna linjen som uppkommit under arbetsmarknadsrundan. Kostnadseffekten för den 23 månaders avtalsperioden är 3,04 procent.

Avtalsuppgörelsen innehåller två allmänna höjningar. Den första allmänna höjningen skedde den 1 augusti under verksamhetsåret. Storleken på den var 26 euro, dock minst 1,22 procent. Den andra allmänna höjningen på en procent görs den 1 april 2021. 

Lösningen innefattar en lokal justeringspott 1.4.2021. Dess storlek är 0,8 procent av lönesumman inom avtalsområdet för det allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet (AKTA) och flera andra avtal.

Förhandlings- och avtalssystemet ändras

I avtalsuppgörelsen 2020–2021 ingår ett tjänste- och arbetskollektivavtal, genom vilket det avtalas om fortsättning och revidering av det kommunala huvudavtalet från 1993. 

I avtalsuppgörelsen avtalade KT och huvudavtalsorganisationerna även om att det ska finnas ett gemensamt huvudavtal för kommun- och välfärdsområdena samt en gemensam huvudförhandlingsgrupp om social- och hälsovårdsreformen, som är under beredning, genomförs så att den innehåller en ny KT-lag.
I uppgörelsen avtalades även om ett SH-avtal för personalen inom social- och hälsovården samt om överförande av lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare och chefer till det kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalet för undervisningspersonal (UKTA).

I avtalsuppgörelsen avtalades även om en arbetsgrupp som utvärderar överlappningar mellan avtalen för teknisk personal och timavlönad personal samt AKTA:s tillämpningsområde.

Förhandlingsmålen uppnåddes

I tjänste- och arbetskollektivavtalen 2020–2021 förhandlade man fram ändringar i arbetstidsbestämmelserna, varav en del berodde på den nya arbetstidslagen som trädde i kraft i början av 2020 och en del på de borttagna förlängningarna som hade avtalats i konkurrenskraftsavtalet. 

Arbetstidsförlängningarna som avtalats i konkurrenskraftsavtalet togs bort ur de kommunala tjänste- och arbetskollektivavtalen, med undantag av läkaravtalet – den 1 augusti för undervisningssektorn och den 31 augusti för övriga sektorer. 

Arbetstidsförkortningen kompenserades med ett flertal avtalsbestämmelser. Som motvikt till arbetstidsförkortningen förhandlade man i AKTA 2020–2021 fram flexibilitet i arbetstiden bland annat beträffande flexibel arbetstid, periodarbete och utjämningsperioden för den maximala arbetstiden.

För arbetsgivarnas del är det betydelsefullt att man i avtalsförhandlingarna åstadkom lättnader angående byte av semesterpenning. Det blev enklare att byta semesterpenning till ledig tid då detta inte längre kräver upprättande av ett lokalt tjänste- och arbetskollektivavtal.

I förhandlingarna om läkaravtalet avtalade man om en uppdatering av joursystemet så att det motsvarar arbetstidslagen och -direktivet. Avtalet 2020–2021 innehåller bestämmelser om försök angående en ny modell för läkares och tandläkares kvällsarbete i hälsovårdscentraler och sjukhus.

I förhandlingarna om tjänstekollektivavtalet för undervisningssektorn avtalade man om bestämmelser, genom vilka man i den grundläggande utbildningen kan göra ledningen av i synnerhet stora skolor smidigare genom att arbetsfördelningen mellan rektorer och övrig undervisningspersonal möjliggörs bättre.

Inom undervisningssektorn lyckades man även med målen att i gymnasierna förenhetliga lönegrunderna för annat arbete än undervisning. Talrika ändringar gjordes i dessa inom yrkesutbildningen, där man gjorde användningen av systemet med lediga perioder smidigare för att bättre stödja verksamhetens krav.

Avtal om arbetslivsutveckling

I samband med avtalsuppgörelsen avtalades även om samarbete gällande arbetslivsutveckling. Förhandlingsparternas permanenta arbetsgrupp för arbetslivsutveckling (Tekry) planerar och startar projekt och åtgärder som stöd för utvecklingsverksamheten på kommunarbetsplatser, i kommunkoncerner och i regionala organisationer.

Målet är en långsiktig verksamhet som möjliggör allokering av utvecklingen till olika sektorer, tjänster, samarbetsstrukturer och vid behov till yrkesgruppspecifika projekt.

Avtalen utvecklas under avtalsperioden

I avtalsuppgörelsen avtalade man om flera avtalsområdesspecifika förhandlingsarbetsgrupper för avtalsperioden, varav många har inlett sitt arbete under verksamhetsåret.

Inom AKTA avtalades arbetsgrupper för att förnya lönesystemet, se över bestämmelserna om familjeledigheter samt för frågeställningar om arbetsoförmåga. Egna arbetsgrupper tillsattes för att reda ut frågor i anslutning till bundenhet till arbetet och resande i anknytning till arbetet.

Under avtalsperioden utvecklas läkargruppernas lönesystem i sin helhet. Utvecklingen av de nya arbetstidsmodellerna inom läkaravtalet och försöksbestämmelsernas funktionalitet följs upp.

Inom avtalsområdet för UKTA bereds under avtalsperioden en reform av den grundläggande utbildningen bland annat genom att förenkla fastställandet av lönegrundsgrupperna som inverkar på skolans ledning.

I gymnasiet fortsätter man att förenhetliga lönesättningen inom den gemensamma undervisningen där arbetsmängden inte är beroende av läroämnet.

Inom yrkesutbildningen fortsätter utvecklingen av systemet med lediga perioder och lösningar söks för en mer flexibel och enhetlig användning av arbetstiden.