Systemet med arbetsfred sattes på prov 

Arbetsfred uppnåddes inom kommunsektorn den 28 maj efter långa och svåra förhandlingar. Kommunsektorns nya arbets- och tjänstekollektivavtal undertecknades den 17 juni. Samtidigt fastställde Tehys och Supers förhandlingsorganisation Sote rf övertids- och skiftesbytesförbud i nio sjukvårdsdistrikt.

Påtryckningsåtgärder i en annan branschs förhandlingar

Sote rf försökte genom påtryckningsåtgärder riktade mot sjukvårdsdistrikten påverka Avainta Arbetsgivarna rf:s förhandlingar där det avtalades om kollektivavtal för kommunägda bolag inom social- och hälsovårdsbranschen.

Aldrig tidigare inom kommunsektorns arbetsmarknadshistoria har ett annat avtalsområdes tvister och påtryckningsåtgärder riktats mot kommunarbetsgivarna under arbetsfred på det sätt som Sote rf gjorde.

Stridsåtgärderna inföll under en svår tid 

Stridsåtgärderna fördröjde normaliseringen av verksamheten i sjukvårdsdistrikten. I det akuta skedet av coronakrisen var man tvungen att kraftigt inskränka serviceverksamheten inom hälsobranschen. Köerna till operationer och andra behandlingar hade växt på ett oroande sätt.
Regeringen beslutade den 15 juni att avstå från användning av befogenheter enligt beredskapslagen och undantagsförhållandena upphörde den 16 juni. Sote rf utvidgade sina stridsåtgärder genast då undantagsförhållandena upphört.

Övertids- och skiftesbytesförbud för vårdpersonal inom sjukvårdsdistrikten kan leda till att det inte finns planerat antal personer i arbete under alla arbetsskift. Situationen försvårades av att stridsåtgärderna inföll under semesterperioden.
Övertids- och skiftesbytesförbuden som Sote rf genomförde i sjukvårdsdistrikten upphörde den 1 juli då Avainta och Sote rf nådde förhandlingsresultat inom de då aktuella avtalsområdena.

Avtalskulturen förändras

De stridsåtgärder som Sote rf riktade mot kommunarbetsgivarna under arbetsfred smulade sönder kommunsektorns avtalskultur. Samtidigt försvagade de Sote rf:s trovärdighet som förhandlingspart.

– Kommunarbetsgivarna kan i nuläget inte längre vara säkra på att man uppnår arbetsfred genom arbets- och tjänstekollektivavtalen. Det finländska systemet med arbetsfred kräver en snabb korrigering, betonade arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen i KT:s meddelande.