Lokala meningsskiljaktigheter om tolkning

Om det uppstår lokala meningsskiljaktigheter om tolkning eller tillämpning av tjänste- och arbetskollektivavtals bestämmelser förs lokala förhandlingar om dem mellan den lokala arbetsgivarens och huvudavtalsorganisationens representanter.

I det kommunala huvudavtalet finns bestämmelser om förhandlingsförfarandet. Största delen av meningsskiljaktigheterna gällande arbets- och tjänstekollektivavtalsbestämmelser blir lösta på lokal nivå, vilket också är KT:s målsättning. 

Om man inte når enighet i de lokala förhandlingarna kan den lokala meningsskiljaktigheten gällande tolkning föras till central förhandling och avgörande mellan KT och huvudavtalsorganisationerna.

91 begäranden om central förhandling

Under verksamhetsåret lämnades 91 begäranden om central förhandling till KT, vilket är 30 begäranden färre än året innan. En central förhandling kan resultera i en enhällig lösning, en kompromiss från båda parterna eller den kan förbli oenig. En del av de centrala förhandlingarna omfattar mycket stora helheter och kräver mycket utredning. De centrala förhandlingarna kan vara anhängiga väldigt länge. 

Om meningsskiljaktigheten inte löses via centrala förhandlingar, kan ärendet föras till arbetsdomstolen för avgörande. Under verksamhetsåret blev sammanlagt 9 arbetsdomstolsärenden anhängiga, vilket det också är avsevärt mindre än året innan (17). 

Böter till organisationer för olagliga stridsåtgärder

KT förde under verksamhetsåret ett flertal stridsåtgärder arrangerade av organisationer och deras lokala avdelningar till arbetsdomstolen. Domar är att vänta nästa år. 
Under verksamhetsåret meddelade arbetsdomstolen avgöranden för de stridsåtgärder som arrangerats 2019. 

I arbetsdomstolens dom som meddelades i juni (TT 2020:52) dömdes Förbundet för den offentliga sektorn och välfärdsområdena JHL och dess avdelning i Raumo till böter för olagliga stridsåtgärder som arrangerades i november 2019 i Raumo.

I en annan dom (TT 2020:51) som även meddelades i juni dömdes JHL och två av dess fackavdelningar till böter för en olaglig utmarsch som arrangerades i Björneborg i november 2019.

Enligt den dom (TT 2020:50) som arbetsdomstolen meddelade i juni var även de stridsåtgärder som Tehy och SuPer samt deras fackavdelningar i Norra Savolax sjukvårdsdistrikt arrangerade vid Kuopio universitetssjukhus i september 2019 olagliga. Även de stridsåtgärder som Tehy och SuPer samt deras fackavdelningar inom Päijänne-Tavastlands välfärdssamkommun arrangerade i Lahtis i augusti 2019 (TT 2020:48) dömdes vara olagliga. I båda domarna dömdes organisationerna till böter.

Dessutom meddelade arbetsdomstolen, hovrätten och Högsta domstolen följande betydande avgöranden gällande kommunsektorn: 

  • TT 2020:83: Enligt arbetsdomstolens dom om lokala avtal utövade staden inte påtryckning på någon i sparförhandlingarna. Arbetsdomstolen konstaterar i sitt avgörande att staden otvivelaktigt hade sakliga grunder i anknytning till sin ekonomiska situation att inleda samarbetsförhandlingar och sparåtgärder. Det är även obestridligt att staden till organisationernas huvudförtroendemän har kunnat föreslå ingående av ett lokalt avtal.
  • TT 2020:90: Enligt arbetsdomstolens avgörande av 22.10.2020 skulle ersättningen till en arbetarskyddsfullmäktig på deltid betalas i proportion till deltidsprocenten. Betalning av ersättningen i relation till arbetstiden motsvarade avtalsparternas gemensamma syfte. Även om domen från oktober uttryckligen gällde ersättning till arbetarskyddsfullmäktig har domen en mer vittgående inverkan även för tolkningen av ersättning till en förtroendeman i deltidsarbete.
  • TT 2020:98: Enligt arbetsdomstolens avgörande av 22.11.2020 bröt arbetsgivaren inte mot bestämmelserna i AKTA då denne inte betalade ersättning för mertidsarbete retroaktivt till avdelningssekreterare med anledning av arbetsdomstolens dom TT 2019:104. Även om staden ansågs ha tillämpat fel arbetstidsform på avdelningssekreterare innan domen meddelades bröt staden inte mot kollektivavtalet på det sätt som avses i 7 § i kollektivavtalslagen. Staden ansågs inte heller ha brutit mot bestämmelserna i AKTA då den inte till avdelningssekreterarna betalade ersättning för mertidsarbete som baserar sig på en kalkyl för iakttagande av byråarbetstid innan domen TT 2019:104 meddelades. Godkännande av yrkandena om böter skulle enligt arbetsdomstolen ha lett till en kontrovers med domen TT 2019:104.
  • TT 2020:57: Arbetsdomstolen förkastade i sitt avgörande av 9.6.2020 en talan där det yrkades att beredskapstid ska räknas till arbetstid och att KT och välfärdssamkommunen ska betala böter och övertidsersättningar. Tvisten gällde laboratorieskötares beredskap och räknande av den till arbetstiden. Enligt arbetsdomstolen har arbetstagarnas arbetsuppgifter enligt en genomsnittlig granskning inte upprepats under beredskapen med så korta intervaller att beredskapen skulle kunna anses vara arbetstid under hela den tid som anges i talan.
  • Åbo hovrätt 11.6.2020, dom nr 405: Hovrätten meddelade 11.6.2020 ett avgörande som gällde ändring av avtalad arbetstidsform. I fallet hade man avtalat om arbetstidssystemet i arbetstagarens arbetsavtal. Hovrätten ansåg att ändringen av arbetstidssystem från formellt periodarbete till allmän arbetstid inte påverkade arbetstagarens anställningsförhållande väsentligt. Arbetsgivaren fick ändra arbetstidsformen ensidigt. Trots Åbo hovrätts beslut är rättesnöret som kommer av rättspraxisen att en ändring av villkoret angående arbetstidsform inte anses väsentlig om man inte uttryckligen har avtalat om en viss arbetstid. Om det har avtalats i arbetsavtalet. 
  • HD 2020:4: Staden vann en tvist om likabehandling i Högsta domstolen (HD 2020:4). Det gällde en person som hade varit anställd som brandman hos räddningsverket och som arbetade en del av sin arbetstid i förstavårdsuppgifter på grundnivå. Enligt domen var de uppgifter som brandmannen skötte och en förstavårdares uppgifter på grundnivå inte jämförbara, varför de inte med avseende på lönevärderingen kunde anses vara lika eller likvärdiga.