Ny och ändrad lagstiftning

Under verksamhetsåret trädde en del lagändringar i kraft som har betydelse för kommunsektorns anställningsförhållanden.

Särskild stor inverkan hade arbetstidslagen som trädde i kraft i början av året. Avtalsparterna förhandlade om de ändringar i kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal 2020–2021 som lagen förutsatte.

En ny arbetstidslag trädde i kraft

I början av verksamhetsåret trädde en ny arbetstidslag i kraft. Vissa bestämmelser i arbetstidslagen skulle tillämpas på kommunala anställningar genast från början av 2020, såsom exempelvis den nya bestämmelsen om dygnsvila som inverkade på arbetstidsplaneringen för periodarbete. 

I kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal är bestämmelserna gällande arbetstid omfattande. Enligt övergångsbestämmelsen får arbetsgivaren tillämpa kollektivavtalets bestämmelser som avviker från arbetstidslagen till dess att kollektivavtalet upphör gälla. Avtalsbestämmelserna om arbetstid i AKTA 2018–2019 iakttogs till slutet av avtalsperioden 31.3.2020.

I den nya arbetstidslagen finns det dock vissa bestämmelser som man inte längre kunde avtala annorlunda om genom ett nationellt arbets- och tjänstekollektivavtal, såsom tiden som räknas som arbetstid och ersättande av förlorad veckovila.

Under förhandlingarna om avtalsuppgörelsen 2020–2021 avtalade avtalsparterna om de ändringar i kommunsektorns tjänste- och arbetskollektivavtal som den nya arbetstidslagen förutsatte. Ändringarna i avtalsbestämmelserna som berodde på arbetstidslagen trädde i kraft den 1 april och de tillämpades retroaktivt.

Begreppen i arbetstidskapitlet i AKTA ändrades för att motsvara de begrepp som används i arbetstidslagen. Ändringar gjordes bland annat i bestämmelserna om maximal arbetstid, beredskap, vilotider och periodarbete.

I arbetstidsbestämmelserna i läkaravtalet gjordes många ändringar. De mest centrala ändringarna gällde tid som räknas som arbetstid, vilotider och maximal arbetstid. All jour som utförs på arbetsplatsen räknas som arbetstid.

Personaldimensionering i kraft stegvis

Lagändringarna angående personaldimensioneringen inom tjänster för äldre trädde i kraft den 1 oktober. Ändringarna gällde personaldimensionering inom intensifierat serviceboende och långvarig anstaltsvård.

Dimensioneringen träder i kraft i fyra skeden. Från och med början av oktober 2020 skulle personaldimensioneringen vara minst 0,5 arbetstagare per klient. Från början av 2021 minst 0,55 och från början av 2022 minst 0,6 arbetstagare per klient. Personaldimensioneringen träder i kraft till fullo från början av april 2023, då den ska vara 0,7 arbetstagare per klient.

Efter att lagen har trätt i kraft beaktas endast i lagen avsedda arbetstagare som utför direkt klientarbete i personaldimensioneringen för verksamhetsenheter med vård dygnet runt.

Sjukskötarnas rätt att ordinera mediciner utvidgades

Sjukskötarnas rätt att ordinera mediciner utvidgades i början av verksamhetsåret då det läkemedelsurval som får ordineras utökades. En sjukskötare får endast ordinera medicin om hen har gått den utbildning som krävs och fått ett skriftligt förordnande för mediciner av den ledande läkaren på verksamhetsenheten.

Arbetsgivarna återfick anmälnings- och informationsskyldigheter i uppsägningssituationer

Arbetsgivarens anmälnings- och informationsskyldigheter i anslutning till uppsägningssituationer på grund av produktionsmässiga och ekonomiska orsaker återinfördes i lagstiftningen under verksamhetsåret.

I arbetsavtalslagen, lagen om sjöarbetsavtal och lagen om kommunala tjänsteinnehavare återinfördes bestämmelser om arbetsgivarens skyldighet att informera TE-byrån om uppsägning av minst tio arbetstagare samt om skyldigheten att informera arbetstagaren om hens rätt till en sysselsättningsplan. Motsvarande bestämmelser hade upphävts 2017. De nya bestämmelserna trädde i kraft våren 2020.