Intressebevakningen för kommunarbetsgivarna är omfattande

KT sköter intressebevakningen för kommuner och samkommuner på ett heltäckande sätt, så att kommunarbetsgivarnas verksamhetsförutsättningar i samhället ska vara goda.

Det mest synliga arbetet inom intressebevakningen under verksamhetsåret utfördes i avtalsförhandlingarna, där kommunsektorn nådde arbetsfred för de följande två åren. Dessutom representerade KT kommunarbetsgivarna i otaliga arbetsgrupper och organisationer. Svårigheterna inom kommunekonomin och effekterna av coronapandemin angav riktningen för intressebevakningen.

KT hade under verksamhetsåret representation i otaliga arbetsgrupper, varav en del rörde att föra målen i regeringsprogrammet framåt. KT deltog aktivt bland annat i beredningen av social- och hälsovårdsreformen och socialskyddsreformen. Dessutom påverkade KT lagstiftningsberedningen genom sina utlåtanden, där man förde fram ärenden som är problematiska ur kommunarbetsgivarnas synpunkt.

Coronapandemin inverkade i hög grad på arbetsmarknaderna och kommunernas och samkommunernas förutsättningar att till medborgarna erbjuda de lagstadgade tjänster som de behöver. Detta skulle naturligtvis beaktas i intressebevakningen, där det var KT:s uppgift att säkerställa att verksamhetsmiljön förblev sådan att det är möjligt att sköta lagstadgade uppgifter och ombesörja arbetsgivarskyldigheterna. KT deltog bland annat i arbetet som utfördes i arbets- och näringsministeriets coronagrupp på hög nivå och framhöll kraftigt kommunorganisationernas dåliga ekonomiska situation i sin intressebevakning. I intressebevakningen stödde man sig bland annat på aktuell information som KT:s egna arbetsmarknadsutredningar producerade.

Samarbete och verksamhet med arbetsmarknadscentralorganisationerna

Att förbättra sysselsättningen är KT:s centrala mål såväl inom arbetsmarknadslösningar som inom den övriga intressebevakningen.  Samarbetet med de andra arbetsmarknadscentralorganisationerna (Akava, EK, KT, FFC och STTK) är intensivt.

I mars sökte arbetsmarknadscentralorganisationerna tillsammans lösningar för att säkerställa det finländska samhället, finländska arbetsplatser, utkomsten och företagens verksamhet. Det föreslogs åtgärder för att sänka sysselsättningskostnaderna, göra arbetslagstiftningen flexiblare och förbättra socialskyddet för de löntagare som blivit arbetslösa eller permitterade. Regeringen beaktade dessa förslag i sitt omfattande ekonomiprogram för att minska skadorna av coronavirusepidemin.
Arbetsmarknadscentralorganisationerna fick av regeringen i uppdrag att före utgången av november avge ett enhälligt förslag på åtgärder, genom vilka sysselsättningen bland personer över 55 år ökas med åtminstone 10 000 före slutet av 2029. KT hade önskat att man skulle ha åstadkommit lösningar som förbättrar sysselsättningen. Man nådde dock inte enhällighet i förhandlingarna

I sina förhandlingar i december åstadkom regeringen och arbetsmarknadscentralorganisationerna gemensamma likalöneåtgärder för åren 2020–2023. Programmet sammanställer regeringens och arbetsmarknadscentralorganisationernas gemensamma åtgärder för att främja lönejämställdhet. Parterna är arbetsmarknadscentralorganisationerna, social- och hälsovårdsministeriet, arbets- och näringsministeriet och undervisnings- och kulturministeriet. 

Ordinarie representation i organisationer som är viktiga för kommunarbetsgivarna

KT har representation i flera ordinarie organ och samarbetspartners förvaltningar. KT:s arbetsmarknadsdirektör Markku Jalonen till exempel representerar kommunarbetsgivarna i Sysselsättningsfonden, där man även var tvungen att reagera snabbt på de ökade utgifterna som coronaepidemin orsakade och säkerställa att man kan ombesörja utkomstskyddet för arbetslösa.

KT hade en representant även i Arbetarskyddsfondens, Arbetshälsoinstitutets, Arbetarskyddscentralens och Pensionsskyddscentralens styrelser. Även i dessa organisationer blev man tvungen att fundera på effekterna av coronaepidemin på verksamheten. KT förmedlade Arbetshälsoinstitutets coronaanvisningar till kommunfältet och deltog i utarbetandet av olika utredningar och verksamhetsanvisningar i Arbetarskyddscentralens kommungrupp. 

KT är även representerad i arbetsdomstolen, den kommunala tjänstetvistnämnden, försäkringsdomstolen samt i besvärsnämnden för socialskydd och arbetspensionsärenden. KT samarbetade även med Statistikcentralen och Utvecklingsföreningen för yrkeskunnande rf (AMKE).

KT kunde påverka utvecklingen av kyrkans arbetsmarknadsärenden via Kyrkans arbetsmarknadsverks beslutande organ, dvs. delegationen för Kyrkans arbetsmarknadsverk. Där fungerade förhandlingschef Henrika Nybondas-Kangas som KT:s representant.

I den nationella intressebevakningen påverkar KT via EU:s nationella beredningssektioner och Finlands ILO-delegation. KT samarbetar med arbetsgivarorganisationer inom den europeiska offentliga sektorn.