Intressebevakning inom EU

Internationell intressebevakning i EU för kommunarbetsgivarnas räkning är KT:s uppgift.

Bäst kan man påverka EU:s beslutsfattande i början av beredningen. Det är viktigt att samla kommunarbetsgivarnas gemensamma intressebevakningsmål och bevaka intressen genom kontakt till kommissionen och Europaparlamentets medlemmar samt att utnyttja arbetsgivarsamarbetet på Europanivå och den kontakt som därigenom uppnås till den beredning som sker i kommissionen. 

Många initiativ angående arbetsmarknaderna som EU tagit har under de senaste åren berört den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Initiativen påverkar även kommunarbetsgivarnas verksamhet i Finland om de verkställs. Till exempel EU:s direktivförslag om minimilöner och löneöppenhet inverkar på hela Finlands arbetsmarknadssystem då de genomförs.

Organisationer och forum för arbetsgivarintressebevakning

Arbetsmarknadsparternas dialog har blivit en del av Europeiska unionens förvaltningssätt. KT har representation i flertalet gemensamma arbetsgrupper inom EU samt i intressebevakningen i Bryssel. Dessutom är KT med i ministeriernas centrala EU-beredningssektioner. 


KT är med i följande organisationer och forum för arbetsgivarintressebevakning på EU-nivå:

  • SGI Europe, Services of General Interest in Europe (tidigare CEEP), den europeiska organisationen för offentliga arbetsgivare och offentliga företag 
  • CEMR, Council of European Municipalities and Regions, de europeiska kommunförbundens takorganisation 
  • HOSPEEM, European Hospital and Healthcare Employers’ Association, intressebevakningsorganisation för arbetsgivare inom sjukhus- och hälsovårdsbranschen 
  • EFEE, The European Federation of Education Employers, intressebevakningsorganisation för arbetsgivare inom undervisningssektorn 

SGI Europe genomför ett omfattande arbetsprogram

Inom EU behandlas kommunsektorns arbetsmarknadsärenden i kommunsektorns socialdialogkommitté.  Via SGI Europe deltar KT i den sociala dialogen som täcker alla branscher. 

KT är medlem i SGI Europes Finlandssektion tillsammans med Statens arbetsmarknadsverk. Finlandssektionen har medlemskap i SGI Europes arbetssektion (SAB) samt i de ordinarie beslutsfattande organen.

Finlandssektionen deltar aktivt i förhandlingarna angående digitalisering och förändringar i arbetslivet, kunnande, jämställdhet, familjeledigheter, arbetstider och andra saker som är viktiga ur Finlandssektionen synvinkel.

Finlandssektionen tog starkt ställning till initiativet om minimilön för medborgarna i EU. 

Ett gemensamt arbetsprogram 2019–2021

I socialdialogen förhandlar man om gemensamma linjedragningar och åtgärder. Med detta avses förhandlingar och gemensamma åtgärder mellan EU:s arbetsmarknadsparter. Inom socialdialogen har flera ramavtal upprättats. En del av dem har genom direktiv blivit en del av Finlands lagstiftning. Arbetsmarknadsparterna har förhandlat om ikraftträdandet av vissa ramavtal och de har till exempel beaktas inom kommunsektorn i kollektivavtalstexter eller förmedlats på något annat sätt. 

Teman och målsättningar för arbetsprogrammet 2019−2021: 

  • Digitalisering: EU-arbetsmarknadsparternas mål är att upprätta ett ramavtal angående digitalisering.
  • Förbättring av arbetsmarknadernas och socialskyddssystemens funktionalitet: EU:s arbetsmarknadsparter har bildat en arbetsgrupp som ska överlägga hur arbetsmarknadernas och socialskyddssystemens funktionalitet kan förbättras. Under verksamhetsåret fokuserade man på unga som med risk för marginalisering och en aktiv arbetsmarknadspolitik.
  • Kunnande: EU:s arbetsmarknadsparter har startat ett projekt som ska stödja innovation, kompetensutveckling och utbildningsanordnande samt tillgång till utbildning. 
  • Förebyggande av arbetets psykosociala belastning: Arbetsmarknadsparternas mål är att ge förslag på gemensamma åtgärder, med vilka man kan förebygga detta snabbt växande problem i arbetslivet. 
  • Cirkulär ekonomi: Med ett gemensamt projekt utreds hur den cirkulära ekonomin inverkar på sysselsättningens tillväxt och ändrar arbetslivet.  
  • Utveckling av beredskap till en bättre socialdialog: EU:s arbetsmarknadsparter fortsätter sina ansträngningar bland annat för att avtal som man upprättat tillsammans bättre ska verkställas i EU-länderna och att samarbetet mellan arbetsgivare och arbetstagare ska bli bättre. 

CEMR-medlemsorganisationerna sysselsätter cirka 20 miljoner löntagare

De europeiska kommunförbundens takorganisation CEMR:s arbetsgivargrupp påverkar och ger utlåtanden om förslag till direktiv och rekommendationer angående arbetslagstiftning, socialskydd och arbetslivet. CEMR företräder alla 28 EU-länders kommuner och regionala förbund. Som arbetsgivare sysselsätter medlemsförbunden cirka 20 miljoner löntagare.

Under verksamhetsåret fortsatte Europeiska kommissionen aktivt beredningen och genomförandet av direktiv angående arbetsmarknaderna och särskilt främjandet av genomförandet av den så kallade pelaren för sociala rättigheter. CEMR följde aktivt med situationen och beredde kommunarbetsgivarnas ställningstaganden. EU-ländernas situationer skiljer sig avsevärt från varandra, och en så kallad one size fits all-verksamhetsmodell är vanligtvis inte den mest lämpliga lösningen. Den nordiska välfärdsstaten och arbetsmarknadssystemet har som perspektiv varit i centrum för Finlands, Sveriges, Danmarks, Islands och Norges ställningstaganden.

Lokala tillämpningar av den europeiska socialdialogen 

I samarbete med EPSU (European Public Service Union, Europeiska federationen för offentliganställdas förbund) inleddes projektet ”European Dialogue, Local Solutions” för åren 2020–2022. I det nya projektet är målet att följa upp och värdera verkningarna på den lokala nivån av dialogen på Europanivå och att ta lärdom för planeringen av innehållet i de kommande årens dialog. 

HOSPEEM för offentliga arbetsgivare inom hälso- och sjukvård

HOSPEEM grundades 2005 för att tillvarata intressen hos arbetsgivarna inom den europeiska sjukhus- och hälsovårdsbranschen i frågor gällande arbetskraft och arbetsmarknadsrelationer. KT har varit medlem i HOSPEEM sedan 2009.

Samarbetet mellan sjukhussektorns arbetsgivare HOSPEEM och EPSU, som representerar branschens arbetstagarorganisationer, har fortsatt inom ramen för socialdialogen som kommissionen godkänt. 

Arbetsprogrammet Hospeem

Hospeems arbetsprogram för sjukhussektorn 2020–2022 innehåller målsättningar bland annat för arbetarskydd och arbetshälsa, kompetens, digitalisering och fortsättning i arbetet. Projektet är en fortsättning på i HOSPEEM:s och EPSU:s gemensamma projekt 2017–2018 ”Promoting effective recruitment and retention policies for health workers in the EU by ensuring access to CPD and healthy and safe workplaces supportive of patient safety and quality care”, med vilket man sökte effektiv praxis för rekrytering och engagerande av personal inom hälsovårdsbranschen. Inom projektet förde man fram sjukhusbranschens goda praxis för förebyggande av personalens belastning och för möjligheter till fortsatt arbete och livslångt lärande.

Ordnande av utbildning under undantagstid togs upp i EFEE

EFEE företräder arbetsgivare inom undervisningssektorn på alla utbildningsnivåer. I verksamheten deltar 18 medlemsländer och cirka 30 olika utbildningsorganisationer. EFEE representerar allmänbildande utbildning, yrkesutbildning och utbildning på högskolenivå. Från Finland deltar förutom KT även Sivista Bildningsarbetsgivarna, med vilka KT samarbetar tätt angående gemensamma ärenden i EFEE. 

Coronapandemin inverkade på EFEE:s verksamhet. På alla möten har man behandlat coronapandemins verkningar på anordnade av utbildning. Under året utvecklades även de egna verksamhetsmodellerna och alla träffar och möten ordnades via fjärranslutning. 

EFEE ordnade tillsammans med ETUCE (the European Trade Union Committee for Education) två ESSDE-träffar (European Sectoral Social Dialogue in Education). På dessa möten inom socialdialogen behandlades bland annat modernisering av högskoleutbildning och forskning, digitalisering av undervisningen, livslångt lärande och utbildningslösningar i angående invandrarnas integration. 

EFEE har deltagit i flera av kommissionens arbetsgrupper, deltagit i möten och konferenser gällande utbildning samt påverkat beslutsfattandet genom att ge utlåtanden. EFEE ordnade två allmänna sammanträden under året. Organisationens arbetsutskott sammanträdde totalt fyra gånger.